Att minska antalet gränshinder är en viktig fråga för mig som socialdemokrat i Nordiska rådet. Gränshinder är ofta tekniska och komplicerade och inte något som skapar stora rubriker eller debatter. Men de kan påverka vardagen för många människor.
Varje dag pendlar tiotusentals människor över våra nordiska gränser. Det är positivt. Jag som socialdemokrat vill att människor lätt ska kunna arbeta, studera, bo eller pendla mellan våra länder - och företag ska lätt kunna göra affärer över gränserna. Då ska inte gränshinder försvåra. Det förlorar både den enskilde och samhället på.
Att lösa upp gränshinder tar tid. Det handlar om att uppmärksamma regeringar och berörda statsråd på problem som uppstår för människor i vardagen och arbeta för lösningar på olika sätt. Jag har som medlem av gränshindergruppen i Nordiska rådet varit med och lyft fram flera hinder som påverkar våra medborgare.
Jag har ställt en skriftlig fråga till Sveriges arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson om gränshinder som rör arbetslöshetsförsäkringen. Det handlar om arbetstagare som får ett glapp i medlemsperioden i den svenska försäkringen.
Den personen riskerar, som det är nu, att inte få rätt till den inkomstrelaterade ersättningen utan enbart till grundersättningen. Det kan till exempel hända när någon börjar arbeta i ett annat nordiskt land än Sverige eller när en gränsarbetare återvänder till Sverige och söker ersättning.
Ett hinder som hänger ihop med ovanstående är att gränsarbetare också kan förlora rätten till ersättning om de ansöker om medlemskap i fel arbetslöshetskassa. Detta borde, enligt Gränshinderrådet, kunna avhjälpas genom riktig och lättillgänglig information.
I Gränshinderrådets årsrapport framgår det att en nordisk expertgrupp redan 2012 slog fast att det behövs ett förtydligande i lagstiftningen och att den danska arbetslöshetsförsäkringens så kallade åttaveckorsregel kan fungera som vägledning.
Detta är exempel på hur vi måste arbeta med regelverk för att förenkla för människor som bor på ena sidan av en nordisk gräns och jobbar på en annan, men också arbeta med tydlig information om vad man som gränspendlare måste tänka på.
Ett annat gränshinder handlar om vår rätt att vara tjänstlediga för politiska uppdrag. Det är en viktig del av vår demokrati. Det innebär att alla har möjlighet att engagera sig politiskt och att man inte är beroende av arbetsgivarens välvilja för att kunna utföra sina uppdrag. Men denna rätt gäller endast om personen bor, arbetar och är politiskt aktiv i samma land. Denna fråga har jag lyft med den svenska regeringen och kommer fortsätta att driva tills den får en politisk lösning.
När vi avlägsnar gränshinder och gör det lika naturligt att röra oss över de nordiska gränserna som inom det egna landet, då utnyttjar vi den fulla potentialen i det nordiska samarbetet.
Rikard Larsson, Socialdemokrat från Sverige
Ledamot i Nordiska rådet samt i Gränshinderrådet
Følg vores arbejde i Nordisk Råd
