Nordiskt samarbete om utnyttjande av kolsänkor för att förbättra effektiviteten av klimatarbetet

Socialdemokratetna i Nordiska rådet föreslår att de Nordiska regeringarna skulle tillsammans jobba för att de nordiska nationella klimatpolitiska riktlinjerna betonar vikten av att öka kolsänkorna i kampen mot klimatförändringen. Ytterligare föreslås regeringarna att jobba för en gemensam ståndpunkt i Norden beträffande utsläppskompensation i kolsänkor och -lager samt inom Norden och i samarbete med EU jobba för att dessa målsättningar blir en del av den internationella klimatpolitiska överenskommelsen.

Klimatförändringen är den centralaste utmaningen som mänskligheten står inför.

Klimatförändringen är den centralaste utmaningen som mänskligheten står inför. Klimatförändringen förändrar planetens ekosystem snabbt och dramatiskt. Sommarens 2018 rekordvärme samt andra extrema fenomen såsom skogsbränderna i Sverige är bara några exempel på förändringen som kommer att bli allt vanligare också i Norden.

Klimatförändringen är globalt och därför måste kampen mot den också vara global. Målsättningen i klimatavtalet i Paris är att begränsa den globala uppvärmningen till under 2°C i förhållande till preindustriella tider, och till och med upp till 1,5°C. Enligt ett antal förutsägelser kan dessa mål inte uppnås med dagens åtgärder. Den snabba befolkningsökningen och ekonomiska tillväxten, de större trafikvolymerna samt den ökande produktionen i tillväxtekonomierna hotar öka på de globala utsläppen trots klimatavtalet och andra åtgärder. Förenta staternas utgång från avtalet försämrar också för sin del möjligheterna att nå de utsatta målen.

Enligt Parisavtalet är ett av de mest effektiva sätten att minska koldioxid från luften, förutom utsläppsbegränsningarna, att binda kolen på ett naturligt sätt till växtlighet, alltså till naturens egna kolsänkor. Det finns redan cirka 100 miljarder ton kol för mycket i atmosfären, vilket kan minskas endast med hjälp av stora skogar.

De mest använda metoderna för att motarbeta klimatförändringen är för närvarande effektivisering av energi och satsningar på den utbredda introduktionen av förnybar energi.

Eftersom vi vet att klimatmålen inte kan nås genom att minska på utsläppen sektorsvis är det ändamålsenligt att uppmuntra länder och företag att inte bara minska de direkta utsläppen utan också att kompensera sina utsläpp. På detta sätt kan fler och mer kostnadseffektiva medel införas för att hantera klimatförändringen. I praktiken skulle detta innebära att klimatmålen och skyldigheterna för företagen också kunde uppnås genom att binda koldioxiden från atmosfären så att den på ett tillförlitligt och öppet sätt mättes och verifierades av en tredje part.

EU:s klimatpolitik möjliggör inte företagens investeringar för att öka mängden kolsänkor, eftersom klimatfördelarna inte kan räknas till godo i utsläppsminskningsmålen i handeln med utsläppsrätter och icke-utsläppsrätter, även om kolsänkornas betydelse i princip erkänns. Detta resulterar i underinvestering av skogar i förhållande till den potentiella klimatförmånen. I värsta fall kan detta också betyda att företags konkurrenskraft minskar i teknologiskt högt utvecklade nordiska länder i förhållande till mer förorenande företag i mindre utvecklade länder.

Medförande av klimatrelaterade fördelar - som måste vara vetenskapligt bevisbara – som ett medel i godkännandet och användningen för att uppnå klimatmålen skulle kunna rikta företag att avsätta fler resurser för olika biomassa-projekt. Dessa bör vara möjliga att genomföra också utanför EU, så att de i bästa fall kan producera betydande ny ekonomisk aktivitet i samhällen som redan lider av klimatförändringen. Till exempel skogsplanteringsprojekt som kombinerar markförbättring och jordbruk kan väsentligt bidra till att hjälpa områden och deras befolkning, som lider av torka och ökenspridning. Detta skulle också kunna bidra till att minska migrationspressen från de fattigare områdena.

Om speciellt inom EU den framtida klimatpolitiska formuleringen skapar en situation där klimatmålen kan uppnås både genom utsläppsminskningar och genom att kompensera utsläppen genom en ökning av kolsänkor (också utanför EU), kan man avse värt intensifiera arbetet mot klimatförändringen, rikta resurser till mer mångsidiga och kostnadseffektiva åtgärder för att skapa nya miljömässigt hållbara möjligheter för den ekonomiska verksamheten särskilt i de fattigaste länderna och för att skapa marknader till nordiska företag med omfattande skogskunnande. Av den anledningen bör de nordiska länderna omfatta en gemensam vision om kolsänkornas möjliga roll och formulera gemensamma åsikter om hur ett bredare utnyttjande av kolsänkor kan införas i internationella klimatpolitiska förhandlingar och avtal.

Läs mer om vårt medlemsförslag här:

https://www.norden.org/da/node/24287

Følg Socialdemokraterne i Nordisk Råd:

https://www.facebook.com/s.nordisk

https://twitter.com/SocNR

medlemsforslag-om-kolsaenkor-og-klimatarbetet

Del: